Lycklig resa

Jag har varit med om något oerhört fantastiskt. Jag har fått vara med min mormor under hennes sista dygn i livet.

Tillsammans med min mamma har jag suttit och vakat, klappat mormor på kinden, hållit hennes hand, fuktat hennes läppar och sjungit sånger för att på något sätt försöka underlätta hennes kamp.

Vi har skrattat och gråtit om vartannat i den lilla bubblan som utgjordes av mormors rum på sjukhemmet. Tiden stod stilla.

Tack för att jag fick finnas där för både mamma och mormor och tack för att de båda fanns där för mig.

Igår tog mormor sitt sista andetag och flög ut ur sin kropp. Lycklig resa!



















Själar säger aldrig farväl

Min kära mormor är gammal. Jättegammal.

Min kära mormor är gammal. Jättegammal. Hon bor på ett vårdhem sedan ett år tillbaka och vi brukar titta till henne när vi är i krokarna. Hon lyser upp när hon ser barnen och försöker prata med sin kraxiga röst trots att hon knappt kan uppbåda något ljud. Under året har hon mest åkt rullstol och på sista tiden klarar hon inte ens det. Min kära mormor är gammal. Jättegammal.