Visar inlägg med etikett Vikt. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Vikt. Visa alla inlägg

lördag 9 augusti 2014

Äntligen i mål!


Det känns extra kul att gå på bröllop när man kommer i sin gamla favoritklänning. På allmän begäran kommer här före- och efterbilder (-20 kg på fem månader). Äh förresten, tror jag besparar er före-bilden. ;)

onsdag 11 januari 2012

Håll tyst!

Ok, det var kul att träna och banta i en vecka ungefär, nu är jag så less.

Igår höll jag på att äta en delicatoboll i bara farten men hejdade mig i sista sekund.

Idag stod skålen med Engelsk konfekt och ropade till mig på jobbet. Jag var tvungen att ropa tillbaka:

-Håll tyst! Jag bantar och har inte tid med såna som dig just nu!

måndag 2 januari 2012

Ett löfte om mer motion och mindre mat

Det nya året börjar förstås med ett löfte om mer motion och mindre mat. Inte så fantasifullt kanske men ack så nödvändigt. Går och drar runt på minst 10 onödiga kilon som liksom vägrar släppa taget.

Så nu har jag hållit igen på portionerna och promenerat med grannen två dagar i rad. 2 av 2 dagar, det är ju för sjutton 100%. Jag sa ju att det skulle bli ett bra år!

Tipsa gärna om roliga bantar- och träningsbloggar så att jag kan hålla motivationen igång mer än ett par dagar. Det skulle ju vara ruskigt pinsamt om jag skulle förbli en fetknopp nu när jag har lagt ut mina ambitioner i offentlighetens ljus.
















Julklappen från jobbet kom väl till pass under kvällens promenad

torsdag 18 november 2010

Ge mig ett år till så

När jag bröt benet blev jag så oerhört besviken över att inte kunna träna.
-Jag har ju precis kommit igång och så händer det här!

Kombinationen "orörlig" + "tycka synd om sig själv" är som gjord för viktuppgång men trots detta usla utgångsläge så har jag försökt att inte tappa stilen när det gäller maten. Jag har försökt hålla fast vid min tjockyoghurt och supermüsli till frukost och inte frossat alltför mycket i mackor.

Däremot har jag inte vågat ställa mig på vågen av rädsla för att ha gått upp i vikt. Fram till idag. Vilken glädje när vågen visade neråt! Det kan bero på att mina benmuskler har förtvinat men skit samma.

Sedan toppen (eller botten) för ett drygt år sedan så har jag gått ner 13 kilo och nu återstår att sega sig ner ytterligare 10 kilo. Det går inte snabbt men det går. Ge mig ett år till så ska jag nog ha nått min målvikt och min drömhälsa. Be aware!

söndag 4 juli 2010

Sumobrottning

Jag skulle vilja gå ner i vikt. Jag vill det så pass mycket att jag har bokat en tid på ett gym i morgon. I klädväg hittar jag bara ett par jazzbyxor och det säger väl en hel del om hur länge sedan jag satte min fot på ett gym.

Hursomhelst, i förmiddags köpte jag mig en ny sport-bh, ett par träningsbyxor och ett par nya t-shirts och provade dem här hemma. Jag kände mig rätt nöjd med mig själv bara av att ha på mig träningskläderna. Precis då kom en av storebrors kompisar förbi och ville leka och Storebror förklarade stolt att hans mamma minsann hade köpt nya träningskläder.

- Ja, jag ska gå till gymmet och träna, sa jag malligt.
- Vill du bli stark? frågade kompisen.
- Ja, precis.
- Det är bra att vara tjock om man ska vinna i sumobrottning, sa kompisen allvarligt.
- Eh, ja just det...

Har de sumobrottning på gymmet månntro?

lördag 17 april 2010

Det säger ju allt

Någon mer som med spänning följer utvecklingen på Kroppsbilder? Skulle du våga skicka in en bild?

Så här ser jag ut nuförtiden:

Kan inte ens knäppa jackan och ändå står jag och äter en korv. Det säger ju allt, eller hur?

onsdag 10 februari 2010

Min absoluta toppnotering

Mat. Jag älskar mat. Det är i alla fall vad jag alltid har trott men nu när jag har funderat lite kring det här med mat och ätande och har kommit fram till att jag äter av en massa olika anledningar.

För det första äter jag mat för att det är gott. Tänk en blodig oxfilé med hemmagjord bearnaisesås eller en toast med chèvre eller fisksoppa med vitlöksbröd eller färska räkor med aioli. Mmmmm listan kan göras lång.

Fast hur ofta äter jag oxfilé eller chèvre egentligen? Den mesta maten är ju helt vanlig mat som spagetti och köttfärssås, köttbullar och potatismos, wokade nudlar, tacos eller fiskgratäng som inte innebär någon smaksensation men som konsumeras i stora mängder.

Sedan kommer småätandet som jag tror handlar om ett sockersug. Det kan vara kaffe och mackor eller ännu värre kaffe latte och muffins eller varför inte thé och mackor framför TV:n på kvällen.

Som om inte detta vore nog så använder jag maten för att lugna mig när jag är stressad eller har värk. Då funkar maten som ett bedövningsmedel som ger en skön känsla så att jag för en stund kan glömma att jag är trött, orolig, nervös eller har ont.

Jag äter väldigt sällan för att jag är hungrig. Jag hinner nästan aldrig bli hungrig för bara tanken på att jag eventuellt skulle kunna bli hungrig får mig att äta lite "för säkerhets skull".

Om man nu summerar mängden mat som jag får i mig en helt vanlig dag så kan nog vem som helst räkna ut att jag får i mig på tok för många kalorier och inte särskilt mycket näring. Det kommer kanske inte heller som en chock att jag sedan hösten 2007 har lagt på mig hela 20 kilos övervikt.

I somras nådde jag min absoluta toppnotering och jag blev förskräckt när jag insåg att jag vägde mer än någonsin gjort, till och med som höggravid!

Med den insikten har jag faktiskt börjar göra små förändringar som att tänka efter innan jag äter. -Behöver verkligen min kropp det här eller är det något annat som fattas? Jag kanske är trött och behöver vila? Jag kanske är rastlös och behöver röra på mig?

Och sakteliga tappar jag hekto efter hekto och sedan i somras har jag gått ner 6 kilo. Jag vill gå ner ytterligare 14 kilo innan jag är nere på någon slags "normalvikt" men jag tror faktiskt att det ska gå vägen. Jag har klarat värre saker än så.

Någon som känner igen sig? Varför äter Du?