En smakbit av världen

För några veckor sedan berättade Storebror att han skulle få några nya kompisar:
- Det ska börja några nya barn på dagis. De pratar liksom inte samma språk som oss men de ska lära sig.
- Oj, vad spännande. Var kommer de ifrån?
- Jag kommer inte ihåg. Det lät lite som Egypten eller kanske Tyskland.

Idag när han exalterat berättade att de nya barnen hade börjat, en kille och en tjej, blev jag så stolt över hans nyfikenhet och öppenhet.

När vi för några år sedan bestämde oss för att flytta till ett samhälle med svenska kärnfamiljer som norm (och där gruppfotot från dagis domineras av små blonda lintottar) var en av mina farhågor att våra barn skulle få växa upp i en allt för skyddad värld. Min man viftade bort min oro med att ta sig själv som exempel, att han minsann överlevde att växa upp här och att man inte nödvändigtvis måste bli inskränkt och rädd för det okända bara för att man får en trygg uppväxt.

Ja, det återstår väl att se hur vårt val av boende kommer påverka våra barn men för stunden är jag väldigt glad över att det i alla fall finns två barn här på orten som kan ge våra killar en smakbit av världen utanför den lilla bubbla de just nu lever i.