Jag ligger på rygg, på min blåa yogamatta, fullt avslappnad. Mitt i rummet står en kandelaber med några levande ljus. De andra på yogapasset ligger utsprida i rummet men jag märker nästan inte att de är där, jag är så koncentrerad på min andning och min egen kropp.
- Slappna av i era käkar, säger yogaläraren.
Jag slappnar av i mina käkar och tungan ligger som en stor klump i munnen. Då kommer jag att tänka på min mormor och hur såg ut när hon låg i sin sjuksäng de sista dagarna och timmarna innan hon dog. Ja, i själva verket var hon mer död än levande. Hon orkade inte ens stänga sin mun och jag fick fukta hennes tunga med en våt tuss.
- Så här ser man ut när man är död, tänker jag och fortsätter slappna av.
Så plötsligt börjar jag nästan gråta. Bara sådär. Jag har ju faktiskt inte sörjt min mormor efter att hon dött, så det är väl dags, tänker jag. Det är så himla märkligt alltihop. Mormor är så närvarande att jag börjar fundera på om hon faktiskt är i rummet. Jag blir glad av den tanken.
Varför börjar jag tänka på mormor nu? Beror det på att jag besökte hennes grav för första gången i söndags? Kan det ha att göra med att jag fick så fint beröm på jobbet idag och att det på något sätt påminner om mormor. Mormor som alltid sagt till mig att jag är så duktig.
Jag stannar kvar i känslan och ler vid tanken på min fina mormor.
- Så kan ni börja röra på era fingrar och tår. Kom sakta tillbaka till rummet, säger yogaläraren och stämningen är bruten.
Vi sätter oss i cirkel, tackar för idag och börjar rulla ihop våra mattor, då yogaläraren plötsligt säger:
- Det var ett himla liv här idag, hörde ni det? Det var visst någon som spökade.
Jag hade inte hört någonting men förstod precis vad hon menade.
- Det var nog min mormor i så fall, för jag har tänkt på henne hela tiden.
Alla skrattar litegrann, samlar ihop sina grejer och går hem till sitt.
om mina härliga ungar, min potentiellt härliga kropp och om livet i största allmänhet i hopp om att bli lite klokare på vad jag gör här på jorden
onsdag 4 april 2012
lördag 24 mars 2012
Rört på fläsket
fredag 23 mars 2012
Aningens för tajta träningskläder
Idag fick jag ett ryck och bestämde mig för att ge mig ut och jogga.
- På med skorna så drar vi ut och springer! hojtade jag åt maken och drog på mig mina aningens för tajta träningskläder.
- Du vet att jag inte bara kan bestämma mig så där fort.
- Äh kom igen, du behöver ju konditionsträning, eller hur?
Sagt och gjort, både jag och maken kom ut på årets premiärjogg och våra stora, stora söner fick vara ensamma hemma i 25 minuter medan vi svettades på grusvägen bakom huset. Killarna fick provringa min mobil två gånger innan jag kände mig säker på att de skulle klara av att höra av sig om det skulle hända något. De fick lova att inte äta något eller greja i köket medan vi var borta. Hjälp, det är helt klart dags för mig att börja träna mig på att släppa taget!
Hur som helst, både joggingturen och grabbarnas 25 obevakade minuter gick alldeles utmärkt.
Gå 5 min, lätt löpning 5 min, gå 2 min, lätt löpning 5 min, gå 5 min, backintervall 8 sek
- På med skorna så drar vi ut och springer! hojtade jag åt maken och drog på mig mina aningens för tajta träningskläder.
- Du vet att jag inte bara kan bestämma mig så där fort.
- Äh kom igen, du behöver ju konditionsträning, eller hur?
Sagt och gjort, både jag och maken kom ut på årets premiärjogg och våra stora, stora söner fick vara ensamma hemma i 25 minuter medan vi svettades på grusvägen bakom huset. Killarna fick provringa min mobil två gånger innan jag kände mig säker på att de skulle klara av att höra av sig om det skulle hända något. De fick lova att inte äta något eller greja i köket medan vi var borta. Hjälp, det är helt klart dags för mig att börja träna mig på att släppa taget!
Hur som helst, både joggingturen och grabbarnas 25 obevakade minuter gick alldeles utmärkt.
Gå 5 min, lätt löpning 5 min, gå 2 min, lätt löpning 5 min, gå 5 min, backintervall 8 sek
tisdag 20 mars 2012
Tummen upp för skidskolan!
Etiketter:
Glädje,
Mina killar,
Motion,
Natur,
Resor och Äventyr,
Släkten
måndag 12 mars 2012
Gråta, sova eller ta en kopp kaffe
Helt klippt slut. Måste ta en paus.
Tar ett djupt andetag. Bestämmer mig för att jobba hemifrån i eftermiddag och i morgon.
Kan däremot inte bestämma mig för om jag ska gråta, sova eller ta en kopp kaffe.
Tar ett djupt andetag. Bestämmer mig för att jobba hemifrån i eftermiddag och i morgon.
Kan däremot inte bestämma mig för om jag ska gråta, sova eller ta en kopp kaffe.
fredag 2 mars 2012
Sjukt bra!
Har ni sett den här videon? Sjukt bra! Som gammalt Michael fan blir man helt överväldigad och försätts i chocktillstånd. Lyckan är total.
onsdag 22 februari 2012
Kan man anmäla Ortopeden till Wipeout?
För ett drygt år sedan bröt jag fotleden med allt vad det innebär. På det följde ett försäkringsärende och innan det kan läggas till handlingarna ska det utredas huruvida jag har fått bestående men efter skadan.
Jag har nu fått en kallelse till Ortopeden för undersökning och bedömning av läkare. Jag skulle tro att det är försäkringsbolaget som har initierat detta. Dessvärre passar inte tiden mig så jag ringde det nummer som stod på kallelsen efter meningen "om du behöver ändra tiden, var vänlig kontakta oss på...". När jag ringde det angivna telefonnumret på den utsatta telefontiden meddelade en röst att det var så många i kö att de inte kunde ta emot fler och att jag uppmanades att ringa lite senare.
Otaliga försök senare kom jag fram till en stressad sköterska som sa:
- Är det en intygstid så får du prata med Karin. Läkarna gör det där på sin fritid så det har inte vi med att göra.
Efter mycket suckande och pustande fick jag numret till denna Karin och ringde henne.
- Jag kan inte ge dig en ny tid, det är bara läkaren som kan göra det. Är du säker på att du inte kan komma den tiden?
Det slutade med att hon lovade att prata med läkaren och att de skickar ut ett nytt brev med en ny tid. Låt oss hoppas att tiden passar nästa gång, annars tror jag att jag anmäler dem till Wipeout.
Jag har nu fått en kallelse till Ortopeden för undersökning och bedömning av läkare. Jag skulle tro att det är försäkringsbolaget som har initierat detta. Dessvärre passar inte tiden mig så jag ringde det nummer som stod på kallelsen efter meningen "om du behöver ändra tiden, var vänlig kontakta oss på...". När jag ringde det angivna telefonnumret på den utsatta telefontiden meddelade en röst att det var så många i kö att de inte kunde ta emot fler och att jag uppmanades att ringa lite senare.
Otaliga försök senare kom jag fram till en stressad sköterska som sa:
- Är det en intygstid så får du prata med Karin. Läkarna gör det där på sin fritid så det har inte vi med att göra.
Efter mycket suckande och pustande fick jag numret till denna Karin och ringde henne.
- Jag kan inte ge dig en ny tid, det är bara läkaren som kan göra det. Är du säker på att du inte kan komma den tiden?
Det slutade med att hon lovade att prata med läkaren och att de skickar ut ett nytt brev med en ny tid. Låt oss hoppas att tiden passar nästa gång, annars tror jag att jag anmäler dem till Wipeout.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
