Idag fick jag en komplimang på jobbet.
- Vad snygg du är! utbrast en äldre manlig kollega när vi sågs för första gången på ett par månader.
- Tack. Det var snällt sagt av dig, svarade jag med ett leende som gick upp till öronen.
Sedan fick jag dåligt samvete för att jag inte varit mer blygsam eller kanske blivit irriterad över att ha blivit sexuellt trakasserad eller nåt (han synade mig uppifrån och ner innan han sa det). Som relativt ung kvinna på en mansdominerad arbetsplats är man ju mån om att bli tagen på allvar och få ett professionellt bemötande.
Efter lite överläggning med mig själv har jag hur som helst bestämt mig för att fortsätta vara glad och smickrad. Det är ju inte varje dag man får en sån komplimang. Och han menade ju bara väl, eller?...
Klart han gjorde. Vi kan inte gå runt och analysera det folk säger hela tiden - då skulle vi bli galna *ler*. Men hur ofta får man höra sådant? Jag skulle bli glad. Jag är säkert på att han menade det.
SvaraRaderaEn komplimang måste vi väl ändå få ge våra medmänniskor. Om han däremot skulle kommenterat din rumpa eller dina bröst eller - Gud förbjude - tafsat, ja då är det en helt annan sak.
Sug åt dig helt enkelt *ler*.
Håller fullständigt med Happy. Det är klart att det var en komplimang! Man kan både se bra ut och samtidigt vara duktig i sitt arbete.
SvaraRaderaKram Mor
Helt rätt, komplimanger skall tas emot med öppna armar och förgylla dagen :)
SvaraRaderaVad jobbar du med?
SvaraRadera